Glenk LM. Det finns vid det här laget en hel del forskning som behandlar hur djurassisterade interventioner påverkar människors hälsa, medan färre tar upp terapihundens upplevelse av att arbeta med människor.
Effects of animal-assisted activity on self-reported feelings of pain in hospitalised children and adolescents. Psicol. Reflex. Crít. 2016, 29, 43.
Ichitani, T.; Cunha, M.C. Djurassisterade interventioner är en förhållandevis ny metod som introducerats i sjukhusmiljöer för att förbättra kvaliteten på sjukhusvistelsen och ge viktiga fördelar till barnpatienter med kroniska sjukdomar och långvariga sjukhusvistelser. Den här studien syftar till att verifiera effekterna av djurassisterad aktivitet vad gäller sjukhusvårdade barn och ungdomars egenrapporterade smärta. Deltog i studien gjorde 17 sjukhusinlagda barn och ungdomar, sju år och äldre, som klagade på smärta. Deltagarna fick besvara en fråga som följdes av en träff med en terapihund. Den öppna frågan ställdes ännu en gång i slutet av interventionen. Resultatet visade på positiva effekter avseende självrapporterad smärta, som deltagarna rapporterade var lägre. Författarna diskuterar om hunden kan representera acceptans och tillgivenhet vid ett tillfälle då barnen upplever stort känslomässigt lidande, och att det på så sätt finns en möjlig väg till symbolisk bearbetning av smärta.
The effect of animal-assisted therapy on emotional and behavioural symptoms in children and adolescents hospitalized for acute mental disorders. Spec. Issue Paediatr. Integr. Med. 2016, 8, 81–88.
Stefanini, M.C.; Martino, A.; Bacci, B.; Tani, F. Syftet med studien är enligt författarna att undersöka effekterna av djurassisterad terapi på beteendemässiga och känslomässiga symtom rapporterade hos barn och ungdomar inlagda på sjukhus för akuta psykiska tillstånd. Studien genomfördes med en grupp om 20 patienter som fick träffa en terapihund och som jämfördes med 20 patienter i en kontrollgrupp som fick terapeutisk standardbehandling. Resultatet visade en betydande minskning av internaliserande symtom, en ökning av total kompetens och signifikanta förbättringar i global funktion hos dem som deltog i gruppen som fick träffa en terapihund, men inte i kontrollgruppen. Författarna drar slutsatsen att effekterna av djurassisterad terapi är positiva när det gäller att minska känslomässiga och beteendemässiga symtom samt öka psykisk funktion.
Social Neuroscience and Human- Animal Interaction. Washington, DC: American Psychological Association (2016)
Freund LS, McCune S, Esposito L, Gee NRC, McCardle P Att våra relationer med djur kan vara bland de viktigaste relationerna i våra liv vet alla med ett högt älskat sällskapsdjur. Men varför är vi så fästa vid våra husdjur? Vad har djuren för hälsoeffekter på oss människor? Vad finns det för praktiska fördelar för både människor och djur om vi uppnår en djupare förståelse för interaktionen oss emellan? Den här boken är skriven av en grupp tvärvetenskapliga författare, bl.a. beteendepsykologer, neuroforskare, genetiker och veterinärer. Alla försöker här gemensamt förstå interaktionen mellan människor och djur genom att tillämpa forskning om bl.a. neurobiologi och genetik som grund för mänsklig social funktion. Varje kapitel har en egen författare och de tar bland annat upp utvecklingsperspektiv samt väger konsekvenserna av interaktion mellan människor och djur för djurens välbefinnande – ett högaktuellt ämne för dem som implementerar sociala tjänstehundar i sin verksamhet. De kliniska tillämpningarna i boken inkluderar djurassisterade interventioner för personer med funktionsnedsättning, akuta eller kroniska hälsotillstånd och sociala eller emotionella svårigheter. Boken är avsedd för en bred läsekrets, inklusive den som är intresserad av hur och varför djur påverkar oss som de gör.
Systematic Review of Animal-Assisted Therapy on Psychosocial Outcomes in People with Intellectual Disability. Res Dev Disabil. 2016;49-50:322-338. doi:10.1016/j.ridd.2015.12.005
Maber-Aleksandrowicz S, Avent C, Hassiotis A. En artikel baserad på en litteraturstudie med fokus på djurassisterad terapi hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Författarna fokuserade på fackgranskade artiklar om studier som mätt psykosociala resultat, d.v.s. beteendemässiga, sociala, kognitiva och emotionella. De flesta studierna rörde barn och ungdomar samt gynnade särskilt manliga deltagare vilket kan begränsa generaliseringen. Slutsatsen var att statistisk signifikans uppnåtts vad gäller en positiv förbättring för alla psykosociala resultat, med vissa kognitiva, beteendemässiga, sociala och emotionella komponenter. Författarna menar att en mer noggrann metod krävs för att förbättra kvaliteten på framtida studier och att ytterligare forskning bör omfatta även vuxna. Exempel på resultat som presenteras i studien är att nio av de tio studierna som undersökte sociala resultat fann att deltagare som fått djurassisterade interventioner hade visat på ökad social interaktion samt förbättring av både verbal och icke-verbal kommunikation. Vidare visade även sju av de tio studierna som undersökte kognitiva resultat att deltagare som fått djurassisterade interventioner visade förbättring av kognitiva funktioner så som koncentration, inlärning av nya uppgifter och uppmärksamhet.
The effect of dog-human interaction on cortisol and behavior in registered animal-assisted activity dogs. Applied Animal Behaviour Science. 159. 10.1016/j.applanim.2014.07.009.
Ng, Zenithson & Pierce, Bess & Otto, Cynthia & Maxwell, Virginia & Siracusa, Carlo & Werre, Stephen. Artikeln beskriver en studie genomförd på 15 friska, vuxna hundar som alla var registrerade i en organisation för hundassisterade aktiviteter. Hundarna som deltog exponerades för tre olika situationer; en hundassisterad aktivitet med studenter i ett uppehållsrum, en session i ett för hunden främmande rum utan interaktion med främmande person samt en session i hundteamets egna hem. Salivprover på hundarna samlades in var 30:e minut före, under och efter sessionerna i syfte att mäta kortisolhalten. Sessionerna filmades också för att kunna studeras.
Pet therapy in elderly patients with mental illness. Psychogeriatrics 2011, 11, 125–129.
Moretti, F.; De Ronchi, D.; Bernabei, V.; Marchetti, L.; Ferrari, B.; Forlani, C.; Negretti, F.; Sacchetti, C.; Atti Artikeln beskriver en studie som genomförts på en grupp om 21 äldre personer med psykisk ohälsa eller demenssjukdom och där alla bodde på ett vårdhem. 10 personer fick under sex veckor delta i hundassisterad terapi där de under 90 minuter en gång i veckan fick klappa och kela, samtala och promenera med en hund. Resterande 11 personer var en kontrollgrupp och fick se hundarna komma till boendet, men fick inte interagera med hundarna. Dock var informella möten med hundarna inte förbjudna för kontrollgruppen. Utvärderingar gjordes med bland annat självskattning. Alla som deltog i hundgruppen rapporterade att upplevelsen hade varit intressant och positiv. Nio av 10 upplevde att hundarna hade en lugnande effekt och en av deltagarna angav att den hade fått tillbaka minnen från förr. Samtliga rekommenderade andra äldre att delta i hundassisterade aktiviteter och 80 % av deltagarna ville själva fortsätta få träffa en hund. Både hundgruppen och kontrollgruppen visade förbättringar i de utvärderingsredskap som användes. Jämförelser mellan grupperna visade att hundinterventionerna hade en positiv effekt och att de flesta av deltagarna rapporterade en förbättring av sin upplevda livskvalitet. Författarna diskuterar flera potentiella orsaker bakom den gynnsamma effekten hundassisterad aktivitet och terapi kan ha. Bland annat nämner de att emotionell och psykologisk stimulans kan lösa viktiga psykosomatiska problem, men även att hormonell produktion stimuleras och påverkar bandet mellan människa och hund.
Directions in human-animal interaction research: child development, health, and therapeutic interventions. Child Dev Perspect. (2011) 5:205–11.
Esposito L, McCune S, Griffin JA, Maholmes V För forskare som studerar barns utveckling är interaktionen mellan människor och djur ett relativt nytt forskningsfält och den forskning som finns är begränsad. Studier har visat att husdjur kan ha betydelse för barns hälsa och erbjuda emotionellt stöd till barn. Studierna tar dock sällan upp nyckelfrågor kring utvecklingspsykologi. För forskare som studerar barns utveckling är interaktionen mellan människor och djur ett relativt nytt forskningsfält och den forskning som finns är begränsad. Studier har visat att husdjur kan ha betydelse för barns hälsa och erbjuda emotionellt stöd till barn. Studierna tar dock sällan upp nyckelfrågor kring utvecklingspsykologi. Den här artikeln är baserad på ett samarbete mellan forskare på Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development och Waltham Center for Pet Nutrition, som gemensamt arrangerade två konferenser om djurundersstödda insatser. Artikeln behandlar tillämpningen av djurundersstödda insatser på barns utveckling och hälsa samt diskuterar sådana insater som potentiellt viktigt forskningsområde för forskare som studerar barns utveckling. De nämner också vikten av en etisk standard inom arbetet med djurundersstödda insatser för att säkerställa både barnets och djurets säkerhet.
Animal-assisted therapy—magic or medicine? J Psychosomat Res. (2000) 49:275–80.
Odendaal J. För att få medicinskt stöd för att djurassisterade insatser fungerar behövs en teoretisk grund som stöds av vetenskapligt uppmätta fysiologiska parametrar. Artikeln tar upp en studie som gjorts på hundar och människor, där sex olika neurokemikalier assosicerade med sänkt blodtryck mättes hos både människor och hundar. Resultatet indikerar att neoruokemikalier som är involverade vid uppmärksamhetssökande ökade. Författaren menar att när fysiologin kring vad som sker vid en djurassisterad insats är känd är det möjligt att använda den här informationen som grund för att använda djurassisterad terapi. Författaren lyfter flera aspekter som bör tas i åtanke. Bland annat lyfts att en betydande blodtryckssänkning kan uppnås på mellan fem och 24 minuter med positiv hundinteraktion. Efter en kort period för att bekanta sig med varandra, cirka 10 min, behöver den faktiska kontakten inte vara lång. Detta innebär att en intervention inte behöver vara lång, och att det istället kan vara mer effektivt med exempelvis tre 15-20 minuter långa sessioner per dag istället för en enda 60 minuter lång intervention. Författaren argumenterar för att resultatet kan användas som grund för användandet av djurassisterad terapi och att inställningen till djurassisterad terapi kan ändras från ”magi” till ”medicin”.
Animal-assisted therapy—magic or medicine? J Psychosomat Res. (2000) 49:275–80.
Odendaal J. För att få medicinskt stöd för att djurassisterade insatser fungerar behövs en teoretisk grund som stöds av vetenskapligt uppmätta fysiologiska parametrar. Artikeln tar upp en studie som gjorts på hundar och människor, där sex olika neurokemikalier assosicerade med sänkt blodtryck mättes hos både människor och hundar. Resultatet indikerar att neoruokemikalier som är involverade vid uppmärksamhetssökande ökade. Författaren menar att när fysiologin kring vad som sker vid en djurassisterad insats är känd är det möjligt att använda den här informationen som grund för att använda djurassisterad terapi. Författaren lyfter flera aspekter som bör tas i åtanke. Bland annat lyfts att en betydande blodtryckssänkning kan uppnås på mellan fem och 24 minuter med positiv hundinteraktion. Efter en kort period för att bekanta sig med varandra, cirka 10 min, behöver den faktiska kontakten inte vara lång. Detta innebär att en intervention inte behöver vara lång, och att det istället kan vara mer effektivt med exempelvis tre 15-20 minuter långa sessioner per dag istället för en enda 60 minuter lång intervention. Författaren argumenterar för att resultatet kan användas som grund för användandet av djurassisterad terapi och att inställningen till djurassisterad terapi kan ändras från ”magi” till ”medicin”.