Odendaal J.
För att få medicinskt stöd för att djurassisterade insatser fungerar behövs en teoretisk grund som stöds av vetenskapligt uppmätta fysiologiska parametrar. Artikeln tar upp en studie som gjorts på hundar och människor, där sex olika neurokemikalier assosicerade med sänkt blodtryck mättes hos både människor och hundar. Resultatet indikerar att neoruokemikalier som är involverade vid uppmärksamhetssökande ökade.
Författaren menar att när fysiologin kring vad som sker vid en djurassisterad insats är känd är det möjligt att använda den här informationen som grund för att använda djurassisterad terapi. Författaren lyfter flera aspekter som bör tas i åtanke. Bland annat lyfts att en betydande blodtryckssänkning kan uppnås på mellan fem och 24 minuter med positiv hundinteraktion. Efter en kort period för att bekanta sig med varandra, cirka 10 min, behöver den faktiska kontakten inte vara lång. Detta innebär att en intervention inte behöver vara lång, och att det istället kan vara mer effektivt med exempelvis tre 15-20 minuter långa sessioner per dag istället för en enda 60 minuter lång intervention. Författaren argumenterar för att resultatet kan användas som grund för användandet av djurassisterad terapi och att inställningen till djurassisterad terapi kan ändras från ”magi” till ”medicin”.