Silva NB, Osório Studiens syfte är att föreslå ett interventions- och säkerhetsprotokoll för att utföra djurassisterad terapi, samt att utvärdera dess effekt hos barn under behandling mot cancer. Man studerade totalt 24 barn diagnosticerade med leukemi och solida tumörer. Medelåldern var 8 år. Barnen genomförde ett djurassisterat program där de fick delta i tre 30-minuterssessioner i en öppen grupp. Två hundar arbetade med barnen tillsammans med sina förare som var utbildade fysioterapeuter samt i hundassisterade interventioner. Tillsammans utförde de aktiviteter såsom sensorisk stimulering, gångträning och socialisering. Man studerade även barnens vårdnadshavare och deras mående. I studien användes framför allt självskattningsinstrument där barnen och vårdnadshavarna fick besvara frågor före första interventionen och i slutet av sista interventionen. I resultatet tittar författarna på stress, smärta, humör, ångest, depression, livskvalitet, hjärtfrekvens och blodtryck. I studien observerades en minskning av smärta, irritation och stress samt en tendens till förbättring av depressiva symtom. Även bland vårdnadshavarna observerades en förbättring i bland annat upplevd ångest. Forskarna presenterade även en form av protokoll för sessionerna, som bland innebär att hundarna skulle duschas 24 h före arbetet, att alla inblandade deltagare skulle tvätta händerna och använda handsprit m.m.

Brelsford VL, Meints K, Gee NR, Pfeffer K Att införa djur i pedagogisk praxis blir allt mer populärt. Syftet med granskningen som artikeln beskriver är att studera den empiriska forskningslitteraturen rörande djurassisterade interventioner i pedagogiska miljöer. Författarna har granskat 25 artiklar varav 21 är fackgranskade. De flesta studier rapporterade betydande fördelar med djurassisterade insatser i skolan. Trots detta varierar studierna mycket i metoder, i hur interventionerna gått till och i hur lång tid som interventionerna pågått. Författarna lyfter också problematik kring riskbedömningar och djurskydd, vilket de anser har saknats i för stor uträckning. Resultatet är ändå lovande och visar på potentiella fördelar vad gäller kombinationen djur och skolmiljöer. Granskningen betonar vidare behovet av skydd i form av riskanalyser och säkerhetsåtgärder för alla inblandade då de menar att välfärd och säkerhet är av största vikt. I sin text tar de upp och förtydligar flera studier och resultat på områden som till exempel social förmåga, motorik och förmåga att följa instruktioner.

Gee NR, Griffin JA, McCardle PM Artikeln tar upp forskning om djur i skolor och diskuterar att skolor på olika vis använder sig av djur i större omfattning än det kan verka vid första anblick. De tar också upp att hundar i skolor har ökat, men att det många gånger saknas styrdokument kring hur insatsen ska fungera i praktiken. Författarna ger en översikt över den forskning som finns och argumenterar för att inkludering av djur i klassrum kan ha en indirekt positiv effekt på inlärning genom att direkt påverka motivation, engagemang, självreglering och mänsklig social interaktion i de aktiviteter där djur deltar. De stödjer sina argument i den växande mängd studier som indikerar att djurassisterade aktiviteter under specifika förhållanden och med lämpliga skyddsåtgärder kan gynna barn. De diskuterar även att en mer omfattande evidensbas behövs och är viktig för att kunna främja området i praktiken. De anser också att forskning behövs som stöd för framtagandet av strategier och metoder. Artikeln avslutas med en rad frågeställningar för framtidens forskningsfält att besvara, exempelvis om barn i någon särskild ålder är mer mottagliga än andra.  

Ichitani, T.; Cunha, M.C. Djurassisterade interventioner är en förhållandevis ny metod som introducerats i sjukhusmiljöer för att förbättra kvaliteten på sjukhusvistelsen och ge viktiga fördelar till barnpatienter med kroniska sjukdomar och långvariga sjukhusvistelser. Den här studien syftar till att verifiera effekterna av djurassisterad aktivitet vad gäller sjukhusvårdade barn och ungdomars egenrapporterade smärta. Deltog i studien gjorde 17 sjukhusinlagda barn och ungdomar, sju år och äldre, som klagade på smärta. Deltagarna fick besvara en fråga som följdes av en träff med en terapihund. Den öppna frågan ställdes ännu en gång i slutet av interventionen. Resultatet visade på positiva effekter avseende självrapporterad smärta, som deltagarna rapporterade var lägre. Författarna diskuterar om hunden kan representera acceptans och tillgivenhet vid ett tillfälle då barnen upplever stort känslomässigt lidande, och att det på så sätt finns en möjlig väg till symbolisk bearbetning av smärta.

Stefanini, M.C.; Martino, A.; Bacci, B.; Tani, F. Syftet med studien är enligt författarna att undersöka effekterna av djurassisterad terapi på beteendemässiga och känslomässiga symtom rapporterade hos barn och ungdomar inlagda på sjukhus för akuta psykiska tillstånd. Studien genomfördes med en grupp om 20 patienter som fick träffa en terapihund och som jämfördes med 20 patienter i en kontrollgrupp som fick terapeutisk standardbehandling. Resultatet visade en betydande minskning av internaliserande symtom, en ökning av total kompetens och signifikanta förbättringar i global funktion hos dem som deltog i gruppen som fick träffa en terapihund, men inte i kontrollgruppen. Författarna drar slutsatsen att effekterna av djurassisterad terapi är positiva när det gäller att minska känslomässiga och beteendemässiga symtom samt öka psykisk funktion.

Esposito L, McCune S, Griffin JA, Maholmes V För forskare som studerar barns utveckling är interaktionen mellan människor och djur ett relativt nytt forskningsfält och den forskning som finns är begränsad. Studier har visat att husdjur kan ha betydelse för barns hälsa och erbjuda emotionellt stöd till barn. Studierna tar dock sällan upp nyckelfrågor kring utvecklingspsykologi. För forskare som studerar barns utveckling är interaktionen mellan människor och djur ett relativt nytt forskningsfält och den forskning som finns är begränsad. Studier har visat att husdjur kan ha betydelse för barns hälsa och erbjuda emotionellt stöd till barn. Studierna tar dock sällan upp nyckelfrågor kring utvecklingspsykologi. Den här artikeln är baserad på ett samarbete mellan forskare på Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development och Waltham Center for Pet Nutrition, som gemensamt arrangerade två konferenser om djurundersstödda insatser. Artikeln behandlar tillämpningen av djurundersstödda insatser på barns utveckling och hälsa samt diskuterar sådana insater som potentiellt viktigt forskningsområde för forskare som studerar barns utveckling. De nämner också vikten av en etisk standard inom arbetet med djurundersstödda insatser för att säkerställa både barnets och djurets säkerhet.