Forskning

Forskning inom fältet för djurunderstödda insatser (antrozoologi) har funnits sedan 70 talet. Det har dock funnits få studier inom den svenska forskningen men det kommer mer och mer.

Antrozoologi är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som kombinerar kunskap inom en rad olika områden. Det är av den anledningen också lite komplicerat rent forskningsmässigt då det omfattar så många ämnesområden. Inom denna kategori finner man forskning från områden som medicin, etologi, psykologi, veterinärmedicin, folkhälsovetenskap och zoologi. Detta är ett relativt nytt ämnesområde och stora områden som man gemensamt är intresserad av är just att förstå samspelet mellan människa och djur. Centrala teorier inom detta område är anknytningsteorin, teorin om socialt stöd och biofilihypotesen.


Antrozoologi är ett relativt nytt ämnesområde och stora områden som man gemensamt är intresserad av är just att förstå samspelet mellan människa och djur.

Barn

Human-animal interaction research in school settings: current knowledge and future directions. AERA Open. (2017)

Gee NR, Griffin JA, McCardle PM

Artikeln tar upp forskning om djur i skolor och diskuterar att skolor på olika vis använder sig av djur i större omfattning än det kan verka vid första anblick. De tar också upp att hundar i skolor har ökat, men att det många gånger saknas styrdokument kring hur insatsen ska fungera i praktiken.

Författarna ger en översikt över den forskning som finns och argumenterar för att inkludering av djur i klassrum kan ha en indirekt positiv effekt på inlärning genom att direkt påverka motivation, engagemang, självreglering och mänsklig social interaktion i de aktiviteter där djur deltar. De stödjer sina argument i den växande mängd studier som indikerar att djurassisterade aktiviteter under specifika förhållanden och med lämpliga skyddsåtgärder kan gynna barn. De diskuterar även att en mer omfattande evidensbas behövs och är viktig för att kunna främja området i praktiken. De anser också att forskning behövs som stöd för framtagandet av strategier och metoder. Artikeln avslutas med en rad frågeställningar för framtidens forskningsfält att besvara, exempelvis om barn i någon särskild ålder är mer mottagliga än andra.

Länk till rapport

Directions in human-animal interaction research: child development, health, and therapeutic interventions. Child Dev Perspect. (2011) 5:205–11.

Esposito L, McCune S, Griffin JA, Maholmes V

För forskare som studerar barns utveckling är interaktionen mellan människor och djur ett relativt nytt forskningsfält och den forskning som finns är begränsad. Studier har visat att husdjur kan ha betydelse för barns hälsa och erbjuda emotionellt stöd till barn. Studierna tar dock sällan upp nyckelfrågor kring utvecklingspsykologi.

För forskare som studerar barns utveckling är interaktionen mellan människor och djur ett relativt nytt forskningsfält och den forskning som finns är begränsad. Studier har visat att husdjur kan ha betydelse för barns hälsa och erbjuda emotionellt stöd till barn. Studierna tar dock sällan upp nyckelfrågor kring utvecklingspsykologi. Den här artikeln är baserad på ett samarbete mellan forskare på Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development och Waltham Center for Pet Nutrition, som gemensamt arrangerade två konferenser om djurundersstödda insatser. Artikeln behandlar tillämpningen av djurundersstödda insatser på barns utveckling och hälsa samt diskuterar sådana insater som potentiellt viktigt forskningsområde för forskare som studerar barns utveckling. De nämner också vikten av en etisk standard inom arbetet med djurundersstödda insatser för att säkerställa både barnets och djurets säkerhet.

Länk till rapport

Animal-Assisted Interventions in the Classroom—a systematic review. Int J Environ Res Public Health (2017) 14:669.

Brelsford VL, Meints K, Gee NR, Pfeffer K

Att införa djur i pedagogisk praxis blir allt mer populärt. Syftet med granskningen som artikeln beskriver är att studera den empiriska forskningslitteraturen rörande djurassisterade interventioner i pedagogiska miljöer.

Författarna har granskat 25 artiklar varav 21 är fackgranskade. De flesta studier rapporterade betydande fördelar med djurassisterade insatser i skolan. Trots detta varierar studierna mycket i metoder, i hur interventionerna gått till och i hur lång tid som interventionerna pågått. Författarna lyfter också problematik kring riskbedömningar och djurskydd, vilket de anser har saknats i för stor uträckning. Resultatet är ändå lovande och visar på potentiella fördelar vad gäller kombinationen djur och skolmiljöer. Granskningen betonar vidare behovet av skydd i form av riskanalyser och säkerhetsåtgärder för alla inblandade då de menar att välfärd och säkerhet är av största vikt. I sin text tar de upp och förtydligar flera studier och resultat på områden som till exempel social förmåga, motorik och förmåga att följa instruktioner.

Länk till rapport

Effects of animal-assisted activity on self-reported feelings of pain in hospitalised children and adolescents. Psicol. Reflex. Crít. 2016, 29, 43.

Ichitani, T.; Cunha, M.C.

Djurassisterade interventioner är en förhållandevis ny metod som introducerats i sjukhusmiljöer för att förbättra kvaliteten på sjukhusvistelsen och ge viktiga fördelar till barnpatienter med kroniska sjukdomar och långvariga sjukhusvistelser.

Den här studien syftar till att verifiera effekterna av djurassisterad aktivitet vad gäller sjukhusvårdade barn och ungdomars egenrapporterade smärta. Deltog i studien gjorde 17 sjukhusinlagda barn och ungdomar, sju år och äldre, som klagade på smärta. Deltagarna fick besvara en fråga som följdes av en träff med en terapihund. Den öppna frågan ställdes ännu en gång i slutet av interventionen. Resultatet visade på positiva effekter avseende självrapporterad smärta, som deltagarna rapporterade var lägre. Författarna diskuterar om hunden kan representera acceptans och tillgivenhet vid ett tillfälle då barnen upplever stort känslomässigt lidande, och att det på så sätt finns en möjlig väg till symbolisk bearbetning av smärta.

Länk till rapport

The effect of animal-assisted therapy on emotional and behavioural symptoms in children and adolescents hospitalized for acute mental disorders. Spec. Issue Paediatr. Integr. Med. 2016, 8, 81–88.

Stefanini, M.C.; Martino, A.; Bacci, B.; Tani, F.

Syftet med studien är enligt författarna att undersöka effekterna av djurassisterad terapi på beteendemässiga och känslomässiga symtom rapporterade hos barn och ungdomar inlagda på sjukhus för akuta psykiska tillstånd.

Studien genomfördes med en grupp om 20 patienter som fick träffa en terapihund och som jämfördes med 20 patienter i en kontrollgrupp som fick terapeutisk standardbehandling. Resultatet visade en betydande minskning av internaliserande symtom, en ökning av total kompetens och signifikanta förbättringar i global funktion hos dem som deltog i gruppen som fick träffa en terapihund, men inte i kontrollgruppen. Författarna drar slutsatsen att effekterna av djurassisterad terapi är positiva när det gäller att minska känslomässiga och beteendemässiga symtom samt öka psykisk funktion.

Länk till rapport

Impact of an animal-assisted therapy programme on physiological and psychosocial variables of paediatric oncology patients. PLoS ONE 13(4): e0194731.

Silva NB, Osório

Studiens syfte är att föreslå ett interventions- och säkerhetsprotokoll för att utföra djurassisterad terapi, samt att utvärdera dess effekt hos barn under behandling mot cancer. Man studerade totalt 24 barn diagnosticerade med leukemi och solida tumörer. Medelåldern var 8 år.

Barnen genomförde ett djurassisterat program där de fick delta i tre 30-minuterssessioner i en öppen grupp. Två hundar arbetade med barnen tillsammans med sina förare som var utbildade fysioterapeuter samt i hundassisterade interventioner. Tillsammans utförde de aktiviteter såsom sensorisk stimulering, gångträning och socialisering. Man studerade även barnens vårdnadshavare och deras mående. I studien användes framför allt självskattningsinstrument där barnen och vårdnadshavarna fick besvara frågor före första interventionen och i slutet av sista interventionen. I resultatet tittar författarna på stress, smärta, humör, ångest, depression, livskvalitet, hjärtfrekvens och blodtryck. I studien observerades en minskning av smärta, irritation och stress samt en tendens till förbättring av depressiva symtom. Även bland vårdnadshavarna observerades en förbättring i bland annat upplevd ångest. Forskarna presenterade även en form av protokoll för sessionerna, som bland innebär att hundarna skulle duschas 24 h före arbetet, att alla inblandade deltagare skulle tvätta händerna och använda handsprit m.m.

Länk till rapport

Äldre

Animal-assisted interventions for elderly patients affected by dementia or psychiatric disorders: a review. J Psychiatr Res. 2013;47(6):762-773. doi:10.1016/j.jpsychires.2012.12.014

Bernabei V, De Ronchi D, La Ferla T

Artikeln baseras på en studie vars syfte var att genomföra en litteraturöversikt för att bedöma effekterna av djurassisterade interventioner på äldre med demens eller olika psykiatriska sjukdomar. Författarna har genomfört en omfattande litteraturundersökning för att undersöka djurassisterade interventioners effekt på kognitiva funktioner, humör och beteende. Totalt inkluderas 18 artiklar om demens och fem artiklar om psykiatriska störningar.

Författarna fann att djurassisterade interventioner hade positiva effekter på patienter med demens genom att förbättra graden och kvaliteten på social interaktion. De argumenterar att få artiklar har studerat effekterna av djurassisterade insatser vad gäller humör och kognitiva funktioner. De tillgängliga resultaten indikerar en positiv effekt på kommunikationsförmåga och copingförmåga, men ingen vad gäller kognitiv prestanda. Författarna menar att det trots de uppmuntrande resultaten av djurassisterade interventioner behövs mer forskning som undersöker frågor som exempelvis optimal varaktighet för sessionerna, sessionernas frekvens och vilka målgrupper som har störst utbyte av insatsen.

Länk till rapport

Stepping out of the shadows of Alzheimer's disease: a phenomenological hermeneutic study of older people with Alzheimer's disease caring for a therapy dog. Int J Qual Stud Health Well-being. 2017;12(1):1347013. doi:10.1080/17482631.2017.1347013

Swall A, Ebbeskog B, Lundh Hagelin C, Fagerberg I

Artikel är skriven av svenska forskare som valt att studera äldre personer med Alzheimers sjukdom och deras interaktion med en terapihund. Studien är liten – fem personer deltog - men presenterar ändå ett intressant resultat. Deltagarna träffade en terapihund en gång i veckan under tio veckor. Sessionerna filmades, transkriberades och analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod.

Författarnas slutsats i artikeln är att känslor såsom empati och tillgivenhet framkallades hos deltagarna då de träffade terapihunden, vilket visades genom uttryck av glädje och ömhet. Alzheimers sjukdom fick stå tillbaka en stund och personerna kunde vara ”de personer de var”, med sina sjukdomssymtom på distans för en stund. Detta diskuteras i artikeln som grund till att kunna skapa en meningsfull känsla av att vara behövd, vilket i sin tur leder till ökad självkänsla. Studien kan, enligt författarna, ses som ett bidrag specifikt till forskning om vård av äldre personer med Alzheimers sjukdom som interagerar med en terapihund och mer generellt till personcentrerad vård för personer med demens.

Länk till rapport

Pet therapy in elderly patients with mental illness. Psychogeriatrics 2011, 11, 125–129.

Moretti, F.; De Ronchi, D.; Bernabei, V.; Marchetti, L.; Ferrari, B.; Forlani, C.; Negretti, F.; Sacchetti, C.; Atti

Artikeln beskriver en studie som genomförts på en grupp om 21 äldre personer med psykisk ohälsa eller demenssjukdom och där alla bodde på ett vårdhem. 10 personer fick under sex veckor delta i hundassisterad terapi där de under 90 minuter en gång i veckan fick klappa och kela, samtala och promenera med en hund. Resterande 11 personer var en kontrollgrupp och fick se hundarna komma till boendet, men fick inte interagera med hundarna. Dock var informella möten med hundarna inte förbjudna för kontrollgruppen.

Utvärderingar gjordes med bland annat självskattning. Alla som deltog i hundgruppen rapporterade att upplevelsen hade varit intressant och positiv. Nio av 10 upplevde att hundarna hade en lugnande effekt och en av deltagarna angav att den hade fått tillbaka minnen från förr. Samtliga rekommenderade andra äldre att delta i hundassisterade aktiviteter och 80 % av deltagarna ville själva fortsätta få träffa en hund. Både hundgruppen och kontrollgruppen visade förbättringar i de utvärderingsredskap som användes. Jämförelser mellan grupperna visade att hundinterventionerna hade en positiv effekt och att de flesta av deltagarna rapporterade en förbättring av sin upplevda livskvalitet. Författarna diskuterar flera potentiella orsaker bakom den gynnsamma effekten hundassisterad aktivitet och terapi kan ha. Bland annat nämner de att emotionell och psykologisk stimulans kan lösa viktiga psykosomatiska problem, men även att hormonell produktion stimuleras och påverkar bandet mellan människa och hund.

Länk till rapport

An Animal-Assisted Intervention Study in the Nursing Home: Lessons Learned," People and Animals: The International Journal of Research and Practice: Vol. 2 : Iss. 1 , Article 7

Schuurmans, Lonneke G. J. A.; Noback, Inge; Schols, Jos M. G. A.; and Enders-Slegers, Marie-Jose (2019)

Att studera hundunderstödda insatser på ett vårdhem med människor med demens innebär stora utmaningar. I den här artikeln vill författarna dela med sig av de praktiska och etiska problem som uppstod och vad de haft i åtanke när de format insatserna och studien. Syftet är att dela med sig av sina erfarenheter som stöd för såväl framtida forskare som praktiker som utför hundunderstödda insatser.

I studien jämfördes tre grupper av klienter där den gemensamma nämnaren var en demensdiagnos. En grupp fick sessioner ihop med ett hundteam, en grupp fick besök av en människa med ett robotdjur och en grupp fick besök av studenter. Den sistnämnda gruppen agerade kontrollgrupp. Forskarna övervakade effekten vad gällde social interaktion och neuropsykiatriska symtom och använde sig både av frågeformulär och av videoanalys. Flera av de utmaningar som artikeln beskriver är utmaningar som även rör hundteam som utför arbete med personer med demens. Bland annat diskuterar författarna djurens arbetsmiljö och välbefinnande och menar att man alltid ska använda utbildade hundteam. De tar också upp de etiska konsekvenserna av att använda robotdjur, anhörigas upplevelse av att se sin anhörig umgås med en robot och praktiska utmaningar som själva miljön kan innebära, med bland annat hårt belastad personal. De nämner även dilemmat kring hur man mäter och värderar små effekter som kliniskt, och för respektive individ, kan vara mycket relevanta men som ofta inte är vetenskapligt signifikanta.

Länk till rapport

The impact of different dog-related stimuli on engagement of persons with dementia. Anthrozoös, 25(1), 37–45.

Marx, M. S., Cohen-Mansfield, J., Regier, N. G., DakheelAli, M., Srihari, A., & Thein, K. (2010).

Artikeln presenterar en studie där 56 personer med demens deltog. Studiens syfte var att ge ytterligare empirisk utvärdering av effektiviteten av djurassisterad terapi genom att titta på vad olika stimuli gav för respons. Personerna presenterades för olika stimuli och forskare studerade hur mycket engagemang varje stimuli skapade hos varje deltagande individ. De stimuli som presenterades var en video som visade en valp, ett målarblad föreställandes en hund som skulle färgläggas, en plyschhund, en robothund och tre verkliga hundar i olika storlekar – en liten hund, en mellanstor och en stor hund.

Deltagarna presenterades ett stimuli och tillfrågades om de ville delta i aktiviteten. Om deltagaren tackade nej eller inte ville interagera alls plockades stimulit bort igen. Om deltagarna ville delta påbörjades en mätning av bland annat verbal aktivitet. Intressanta resultat är bland annat att det stimuli som oftast tackades nej till var den lilla, verkliga hunden (46 % tackade nej), följt av färgläggningsuppgiften (45 %), mellanstora, verkliga hunden (41 %), robothunden (36 %), plyschhunden (30 %) och sist den stora, verkliga hunden (22 %). Den stora, verkliga hunden engagerade i genomsnitt med deltagarna mer än dubbelt så länge som den lilla, verkliga hunden. Videon med en valp engagerade deltagarna längst tid av alla stimuli. Forskarna diskuterar huruvida deltagarnas preferens för den stora hunden kan ha med ras att göra, där den lilla och den mellanstora hunden båda var schnauzrar medan den stora hunden var en pudel. De diskuterar också huruvida det kan ha med hundförarna att göra, och avslutar med att fler studier behövs för att reda ut vad som är vad. Slutresultatet som presenteras är att deltagarna föredrog de verkliga hundarna, men att även andra hundrelaterade aktiviteter skapade engagemang.

Länk till rapport

Vård

Patient benefit of dog-assisted interventions in health care: a systematic review. BMC Complement Altern Med. 2017;17(1):358. Published 2017 Jul 10. doi:10.1186/s12906-017-1844-7

Lundqvist M, Carlsson P, Sjödahl R, Theodorsson E, Levin LÅ

Hundar är ett vanligt och populärt sällskapsdjur och därför inte överraskande ett populärt val för djurassisterade interventioner. Hundassisterade insatser används alltmer i vården och syftet med granskningen i den här artikeln var att genomföra en systematisk litteraturgranskning av kvantitativa studier om hundassisterade interventioner inom hälso-och sjukvården. Författarnas avsikt var att utvärdera effekterna och kostnadseffektiviteten av interventionerna för olika kategorier av patienter. sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi nec nunc eu ligula lacinia ultricies. Morbi sed laoreet velit, ut ultrices dui. Sed molestie odio vel metus pellentesque lobortis.

Kriterierna för att ta med en artikel var att de berörde studier inom vård eller vårdhem, att det var kvantitativa studier med minst 20 försökspersoner, att det förekom en kontrollstudie och att de utfördes i en vårdmiljö. 18 artiklar uppfyllde författarnas inklusionskriterier. 15 artiklar visade på en positiv behandlingseffekt medan tre inte påvisade någon effekt. Störst potential för användande av djurassisterade insatser fann författarna vid behandling av psykiatriska störningar hos både unga och vuxna patienter. De fann positiva effekter vad gäller hälsa, välbefinnande, depression och livskvalitet för patienter med allvarliga kognitiva störningar. De fann också positiva effekter vad gäller stress och humör. Författarnas slutsats är att de inkluderade studierna indikerar mindre till måttliga effekter av hundassisterade insatser.

Länk till rapport

Intellektuell funktionsnedsättning

Systematic Review of Animal-Assisted Therapy on Psychosocial Outcomes in People with Intellectual Disability. Res Dev Disabil. 2016;49-50:322-338. doi:10.1016/j.ridd.2015.12.005

Maber-Aleksandrowicz S, Avent C, Hassiotis A.

En artikel baserad på en litteraturstudie med fokus på djurassisterad terapi hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Författarna fokuserade på fackgranskade artiklar om studier som mätt psykosociala resultat, d.v.s. beteendemässiga, sociala, kognitiva och emotionella. De flesta studierna rörde barn och ungdomar samt gynnade särskilt manliga deltagare vilket kan begränsa generaliseringen.

Slutsatsen var att statistisk signifikans uppnåtts vad gäller en positiv förbättring för alla psykosociala resultat, med vissa kognitiva, beteendemässiga, sociala och emotionella komponenter. Författarna menar att en mer noggrann metod krävs för att förbättra kvaliteten på framtida studier och att ytterligare forskning bör omfatta även vuxna. Exempel på resultat som presenteras i studien är att nio av de tio studierna som undersökte sociala resultat fann att deltagare som fått djurassisterade interventioner hade visat på ökad social interaktion samt förbättring av både verbal och icke-verbal kommunikation. Vidare visade även sju av de tio studierna som undersökte kognitiva resultat att deltagare som fått djurassisterade interventioner visade förbättring av kognitiva funktioner så som koncentration, inlärning av nya uppgifter och uppmärksamhet.

Länk till rapport

Animal-assisted therapy used for anxiety disorders in patients with learning disabilities: An observational study.

Giuliani,F, Jacquemettaz, M.

Artikeln beskriver en observationsstudie som genomförts med 26 män och 27 kvinnor, alla med intellektuella funktionsnedsättningar. Alla var också diagnosticerade med generellt ångestsyndrom. Man använde en s.k. single-subject design och gruppen var sin egen kontrollgrupp.

Resultatet som presenteras är att deltagarna rapporterade lägre ångestnivå efter att ha fått träffa en terapihund. Man fann särskilt att männens upplevda ångest hade minskat och drar slutsatsen att männen var känsligare för hundens närvaro än kvinnorna samt att männen därför har än större nytta av terapihunden. Det fanns ingen skillnad i ångestnivå män och kvinnor emellan innan mötet med terapihunden. Författarna menar att fler studier behövs för att finna förklaringen till detta.

Länk till rapport

Övrigt

Animal-assisted therapy—magic or medicine? J Psychosomat Res. (2000) 49:275–80.

Odendaal J.

För att få medicinskt stöd för att djurassisterade insatser fungerar behövs en teoretisk grund som stöds av vetenskapligt uppmätta fysiologiska parametrar. Artikeln tar upp en studie som gjorts på hundar och människor, där sex olika neurokemikalier assosicerade med sänkt blodtryck mättes hos både människor och hundar. Resultatet indikerar att neoruokemikalier som är involverade vid uppmärksamhetssökande ökade.

Författaren menar att när fysiologin kring vad som sker vid en djurassisterad insats är känd är det möjligt att använda den här informationen som grund för att använda djurassisterad terapi. Författaren lyfter flera aspekter som bör tas i åtanke. Bland annat lyfts att en betydande blodtryckssänkning kan uppnås på mellan fem och 24 minuter med positiv hundinteraktion. Efter en kort period för att bekanta sig med varandra, cirka 10 min, behöver den faktiska kontakten inte vara lång. Detta innebär att en intervention inte behöver vara lång, och att det istället kan vara mer effektivt med exempelvis tre 15-20 minuter långa sessioner per dag istället för en enda 60 minuter lång intervention. Författaren argumenterar för att resultatet kan användas som grund för användandet av djurassisterad terapi och att inställningen till djurassisterad terapi kan ändras från ”magi” till ”medicin”.

Länk till rapport

Animal-assisted therapy: a meta-analysis. Anthrozoös (2007) 20:225–38.

Nimer J, Lundahl B.

Artikeln är en sammanställning och meta-analys av 250 granskade studier, varav 49 studier uppfyllde författarnas kriterier för inkluderande i studien. Sammantaget fann de att djurassisterad terapi förknippades med måttliga effekter för att förbättra resultaten inom fyra områden: Symtom på autismspektrum, medicinska svårigheter, beteendeproblem och emotionellt välbefinnande. Författarna menar att djurassisterad terapi visar på möjligheter att agera komplement till etablerade insatser. Författarna menar även att framtida forskning bör undersöka på vilket sätt djurassisterad terapi kan vara människor till gagn.

Länk till rapport

Hundarnas välfärd

Current Perspectives on Therapy Dog Welfare in Animal-Assisted Interventions. Animals (Basel). 2017;7(2):7. Published 2017 Feb 1. doi:10.3390/ani7020007

Glenk LM.

Det finns vid det här laget en hel del forskning som behandlar hur djurassisterade interventioner påverkar människors hälsa, medan färre tar upp terapihundens upplevelse av att arbeta med människor.

Den här artikeln ger en översikt över potentiella hot mot hundarnas välfärd som kan inträffa under deras arbete samt presenterar resultaten av en genomgång av tillgängliga studier om välfärdsindikatorer för terapihundar. Författaren diskuterar även hur en förbättrad förståelse för hur terapihundar påverkas av allt ifrån miljöfaktorer till människans hantering av hunden i sin tur kan leda till att främja spridning av hundassisterade interventioner. Författaren presenterar ett resultat som bland annat pekar på att det är många aspekter inom interventionen som påverkar hundens välfärd, där frekvens och varaktighet av interventionerna, huruvida miljön är ny eller bekant för hunden, hundens ålder samt om hunden lärt känna patienten är några aspekter att ta hänsyn till.

Länk till rapport

The effect of dog-human interaction on cortisol and behavior in registered animal-assisted activity dogs. Applied Animal Behaviour Science. 159. 10.1016/j.applanim.2014.07.009.

Ng, Zenithson & Pierce, Bess & Otto, Cynthia & Maxwell, Virginia & Siracusa, Carlo & Werre, Stephen.

Artikeln beskriver en studie genomförd på 15 friska, vuxna hundar som alla var registrerade i en organisation för hundassisterade aktiviteter. Hundarna som deltog exponerades för tre olika situationer; en hundassisterad aktivitet med studenter i ett uppehållsrum, en session i ett för hunden främmande rum utan interaktion med främmande person samt en session i hundteamets egna hem. Salivprover på hundarna samlades in var 30:e minut före, under och efter sessionerna i syfte att mäta kortisolhalten. Sessionerna filmades också för att kunna studeras.

I resultatet fann man att hundarna generellt visade högre stress i det främmande rummet där ingen aktivitet genomfördes. De fann ingen signifikant skillnad mellan hundarna då de vistades hemma jämfört med då de utförde 60 min hundassisterad aktivitet. Detta tolkar artikelförfattarna som att hundarna inte upplevde stress i sin arbetssituation. De diskuterar också att förutsägbarhet och igenkänningen i miljön kan vara en viktig faktor, samt att en lämpligt utbildad hundförare kan påverka hundens uppfattning om situationen och med rätt hantering av olika situationer minimera stress hos hunden. Att hundarna uppvisade högre stress i det främmande rummet menar artikelförfattarna kan bero på att hundarna inte kände igen situationen. Det faktum att en utbildad social tjänstehund känner igen arbetssituationen kan potentiellt minska risken för stress hos hunden. Författarna menar också att det är absolut nödvändigt att hundföraren utbildas ordentligt vad gäller att identifiera och hantera beteenden associerade med stress hos hundar. Det är även viktigt att föraren förstår hundens normala beteende i hemmet för att kunna känna igen tecken på stress när de uppträder. En intressant aspekt som också lyfts är att hundassisterade aktiviteter ofta innebär en högre påfrestning vad gäller stress hos hundarna då de ofta ska hälsa på många olika människor, medan hundar som deltar i hundassisterad terapi oftare träffar en eller några få personer under x antal tillfällen och därmed hinner bekanta sig med personerna.

Länk till rapport

SLU -Sociala tjänstehundar – användning, lagstiftning och djurvälfärd i mötet mellan hund och människa

Lena Lidfors (SLU), Sara Karlberg (Svenska Terapihundskolan), Johan Lindsjö (SLU), Elina Åsbjer (SLU)

Rapporten syftar till att presentera vad en social tjänstehund är, vilket arbete den utför, hur de personer den hjälper påverkas av den hundunderstödda insatsen, vilka behov hundarna har och hur deras hälsa och välfärd påverkas av arbetsinsatsen. Rapporten utmynnar i ett antal nationella rekommendationer och slutsatser, som riktar sig till beslutsfattare i syfte att kvalitetssäkra verksamheten och trygga hundarnas välfärd. Rapporten ingår i SLU Framtidens djur, natur och hälsas rapportserie, nummer 9.

Syftet med rapporten är att; presentera vad en social tjänstehund är, vilket arbete den utför, hur de personer den hjälper påverkas av den hundunderstödda insatsen, vilka behov den sociala tjänstehunden har samt hur dess hälsa och välfärd påverkas. Målgruppen är politiker, myndigheter och organisationer inom djur-, välfärds- och skolsektorn, yrkesgrupper inom veterinärmedicin etologi och husdjursvetenskap, samt enskilda hundförare, organisationer och utbildningsarrangörer för sociala tjänstehundar. Det finns olika typer av sociala tjänstehundar och de delas vanligtvis upp i; besökshund, vårdhund, terapihund och skolhund. I Sverige finns det idag flera större utbildare av sociala tjänstehundar och många hundteam runt om i landet. Rapporten lyfter fram ett 10-tal rekommendationer och ett antal slutsatser som författarna anser behöver införas nationellt, i syfte att kvalitetssäkra verksamheten och trygga hundarnas välfärd. Det är viktig kunskap som bör vara kända av alla som utbildar och upphandlar sociala tjänstehundar.

Länk till rapport

Allmänt

Social Neuroscience and Human- Animal Interaction. Washington, DC: American Psychological Association (2016).

Freund LS, McCune S, Esposito L, Gee NRC, McCardle P

Att våra relationer med djur kan vara bland de viktigaste relationerna i våra liv vet alla med ett högt älskat sällskapsdjur. Men varför är vi så fästa vid våra husdjur? Vad har djuren för hälsoeffekter på oss människor? Vad finns det för praktiska fördelar för både människor och djur om vi uppnår en djupare förståelse för interaktionen oss emellan?

Den här boken är skriven av en grupp tvärvetenskapliga författare, bl.a. beteendepsykologer, neuroforskare, genetiker och veterinärer. Alla försöker här gemensamt förstå interaktionen mellan människor och djur genom att tillämpa forskning om bl.a. neurobiologi och genetik som grund för mänsklig social funktion. Varje kapitel har en egen författare och de tar bland annat upp utvecklingsperspektiv samt väger konsekvenserna av interaktion mellan människor och djur för djurens välbefinnande – ett högaktuellt ämne för dem som implementerar sociala tjänstehundar i sin verksamhet. De kliniska tillämpningarna i boken inkluderar djurassisterade interventioner för personer med funktionsnedsättning, akuta eller kroniska hälsotillstånd och sociala eller emotionella svårigheter. Boken är avsedd för en bred läsekrets, inklusive den som är intresserad av hur och varför djur påverkar oss som de gör.

Länk till rapport